Äntligen
Jag har gillat att sticka sedan jag var ganska liten. Minns inte exakt när jag börja sticka mer på riktigt, men jag minns att jag producerade tröjor på högstadiet 
När jag väntade barn fick jag som många andra ont i handlederna - så ont att jag inte ens kunde avsluta de påbörjade bäbiskläderna 
Åren gick men värken släppte inte, så till slut fick till och med envisa jag ge upp och gå till doktorn… När det visade sig att det inte var karpaltunnelsyndrom gjorde läkaren inget mer än att konstatera att "nähä, det var inte det som var problemet". Jag blev så trött på alltihopa att jag bara försökte ignorera att jag hade ont, och tänkte inte på stickning på ett antal år till…
Våren 2004 gick jag till en fantastisk kroppsterapeut eftersom jag hade ont i ryggen. Efter några behandlingar där kom jag på att jag var mycket bättre i händerna - jag provade att sticka lite och det fungerade! Så sedan sommaren 2004 kan jag sticka igen!
I början tog jag det väldigt lugnt och tidsbegränsade varje "stickpass" - allt för att inte få ont igen. Numera begränsas min sticktid bara av helt vanlig tidsbrist pga för mycket jobb, skjutsningar till olika träningar och diverse läxläsning tillsammans med trollen 
Åh, vad det är härligt att kunna sticka igen! Och åh, vad häftigt det är med all inspiration som finns överallt på bloggarna! Nu ska det bli spännande att se om jag kommer att orka hålla en egen blogg igång!
